torsdag 24 september 2009

Shape of my heart.


Tänk dig att inte kunna göra vad du vill när du vill och för och inte tala om hur du vill. Du får inte utföra någon aktivitet som är pulshöjande, och det innefattar allt från städning till att skratta med dina kompisar. Direkt pulshöjande aktiviteter som träning eller festande kan du glömma i flera månader framöver. Ibland vet du inte om det du gör är pulshöjande eller ej. Om du skulle utföra något pulshöjande så skulle det kunna resultera i bröstsmärta, längre rehabilitering eller på längre sikt ärrvävnad på hjärtmuskeln, hjärtsvikt, vätska i hjärtsäcken, arytmier (inkl. hjärtstillestånd) m m.

Samtidigt som du försöker vila ditt redan ansträngda hjärta ska du förse dig själv med mat och hålla i ordning efter dig. Du ska även ringa runt till CSN, Försäkringskassan, Malmö Högskola m fl och reda ut massa frågetecken, vilket inte skiljer sig allt för mycket från den stress man måste vila ifrån.

Sedan har du ingen aning om din ekonomiska situation framöver då du är sjukskriven i endast två veckor med den ersättning det innebär. Samtidigt får du inte utföra någon form av pulshöjande aktivitet på minst två månader, så som extra arbete. Även efter utfört och godkänt arbetsEKG så kan man inte gå raka vägen till hematologen arbeta fulltid.

Allt detta, och LITE till, gör dig väldigt stressad både dagtid som nattetid.

MEN på något obeskrivligt sätt så känns det fint att vara vid liv en dag till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar